Hello Mr weekday
0kommentarer
Att man aldrig kan få vara nöjd. Att man alltid vill ha mer. Måste ha mer.
Det är tydligen mänsligt att sträva efter något bättre för att bli tillfredställd, men varför vet man aldrig när man ska stanna?
Jag misstänker att det är så att vi inte vet vad vi vill, så därför måste vi prova på en hel massa saker för att känna oss tillfreds med oss själva.
Är allt bara en enda lång jakt på bekräftelse? Vi vill att någon ska se oss, därför fortsätter vi att kämpa. för att få ett dumt diplom, en pokal eller en stor hög med pengar.
Jag tror att vi ständigt behöver bekräftelse för att känna att vi lever, eller jag vet att det är så. Självklart vet vi att vi lever utan bekräftelse men vi måste ha något som får oss att fortsätta.
Tävlingsinstinkt kan nog också vara en motivering, vi känner oss stora och duktiga om vi får vara bättre än någon annan, så därför fortsätter vi att kämpa på. Bara för att vinna.
Sen en dag, när vi tror att vi har fått det som vi har kämpat för, eller när vi (gud förbarme oss) känner oss nöjda, då kommer herr vardag och knackar på. Det är då som det går riktigt åt skogen. Herr vardag fårr oss att tänka, han får oss att känna. Han knullar sönder våra hjärnor rätt och slätt.
Mitt tips till alla som blivit ifattjagade av herr vardag är att ni måste döda honom. Eller använd kondom åtminstonde, annars kommer ni drabbas av herr vardagssjukan, det är då tävlingsinstinkterna och bekräftelsehormonerna sprider sig som vårtor i era hjärnor. Det är livsfarligt. Döda honom, och fortsätt sedan att leva lyckliga med det ni har!
Lycka till.
Det är tydligen mänsligt att sträva efter något bättre för att bli tillfredställd, men varför vet man aldrig när man ska stanna?
Jag misstänker att det är så att vi inte vet vad vi vill, så därför måste vi prova på en hel massa saker för att känna oss tillfreds med oss själva.
Är allt bara en enda lång jakt på bekräftelse? Vi vill att någon ska se oss, därför fortsätter vi att kämpa. för att få ett dumt diplom, en pokal eller en stor hög med pengar.
Jag tror att vi ständigt behöver bekräftelse för att känna att vi lever, eller jag vet att det är så. Självklart vet vi att vi lever utan bekräftelse men vi måste ha något som får oss att fortsätta.
Tävlingsinstinkt kan nog också vara en motivering, vi känner oss stora och duktiga om vi får vara bättre än någon annan, så därför fortsätter vi att kämpa på. Bara för att vinna.
Sen en dag, när vi tror att vi har fått det som vi har kämpat för, eller när vi (gud förbarme oss) känner oss nöjda, då kommer herr vardag och knackar på. Det är då som det går riktigt åt skogen. Herr vardag fårr oss att tänka, han får oss att känna. Han knullar sönder våra hjärnor rätt och slätt.
Mitt tips till alla som blivit ifattjagade av herr vardag är att ni måste döda honom. Eller använd kondom åtminstonde, annars kommer ni drabbas av herr vardagssjukan, det är då tävlingsinstinkterna och bekräftelsehormonerna sprider sig som vårtor i era hjärnor. Det är livsfarligt. Döda honom, och fortsätt sedan att leva lyckliga med det ni har!
Lycka till.
Kommentera