Where do you go, with your broken heart in tow?
What do you do with the left over you?
How do you know, when to let go?
Where does the good go? Where does the good go?
- Tegan and Sara, where does the good go?
Låten ovan har blivit använd många gånger här tror jag. Men den fastnar på något vis, det kanske blir så när man har någonting på repeat i ett halvt liv.
Det har uppstått ett svart hål, djuren har tagit över och vi lever i ett parallellt unversum, men det är ju alltid någonting.
Det är vår, då blir allt sådär behagligt obehagligt, så jag har varit längst bak i förrådet och rotat igen.
Någon som minns klassiker som: Sg. och citat som "det är ingen fara, lite ont i hjärtat bara"
Finns det någon annan som kommer ihåg Psykofredagar och dramatik, konstiga pojkvänner och vibrerande leksaker?
Borde vi kanske förtränga vakna nätter och smärtsam musik?
Allting blev sådär behagligt obehagligt och det går inte ens att tanka tid ifred längre.
Jag har en del böcker att skriva, några spännande titlar att leta sig för i bokhandeln en vacker dag kan kanske bli
"1000 sätt du kan vara släkt med dig själv" - En spännande bok där vi målar upp kartor på hur man tex. kan vara kusin med sin egen mamma.
"hjälp,nu blev jag sådär packad igen" - Bra tips om hur du lockar fram förtryckta känslor och skämmer ut dig på dansgolv, boken kommer även innehålla en hel del smaskiga bilder och ocensurerade SMS.
Sådär, tills ni hittar mig igen. Farväl
Varför slutar allting alltid på golvet?
I väntan på vågen
Strand, sten, sol och vår.
