Dunkadunka
0kommentarer
Jag funderar på att gå ner till grannen och provocera denne lite så att den blir arg och försöker slå mig, då ska jag gladeligen mörda människan och sedan hävda excess!
Nej usch, inte ska man väl skämta om att mörda i tider som dessa! Speciellt inte idag när rättegången mot Anders Behring Breivik startar och det hittas kroppar till höger och till vänster i vårt land. Enligt Aftonbladet så mördar vi mer än någonsin och enligt deras noggranna granskning så är inte polisen någonting att ha! Kanske skulle vi skaffa oss ett laglöst samhälle som består enbart av kamratuppfostran? För inte behöver väl någon begå brott om staten försörjer alla, ingen äger något och allting ägs av alla.
Nej min granne var det, personen spelar, ursäkta franskan, REN JÄVLA SKITMUSIK med en basgång som heter duga! Detta hade inte stört mig om även jag hade någon högljudd uppgift att sköta men eftersom jag idag enbart sitter inne och försöker lära mig njurar och urinsystem med tillhörande sjukdomar och då behöver lite lugnt och ro så är jag nära att begå ett allvarligt brott för att få lite lugn och ro!
Jävla betonghus där man knappt kan hosta utan att det ekar till grannen, jag vill verkligen inte vara den som springer i huset och klagar men däremot börjar jag känna att jag snart efter ett år börjar bli sugen på hämnd!
Vaknade imorse och insåg att jag inte borde vaknat, Olsson lämnade mig för en vecka i Kvarn och jag somnade om och sov väldigt dåligt fram till halv elva. Diskade ett berg, åt lite frukost, kollade på TV och tog tag i böckerna för att se om jag hinner lära mig något tills imorgon. Sedan så tog jag fram alla barnkläder och sorterade lite för att kika storlekar och hur mycket vi hade, la sedan tillbaka allting i lådan i storleksordning, får kika mer på det där närmre förlossningen då allt ska tvättas och packas upp och få en riktig plats i en byrå eller garderob, ingen mening att göra sådant nu då jag inte vet vart jag bor om tre månader.
Idag är det ju faktiskt EXAKT tre månader till beräknad förlossning, tre månader låter långt med tanke på att man hinner så mycket, å andra sidan så är tre månader så kort tid att jag idag är livrädd och funderar på att mörda min granne för att skingra tankarna. Sen så har ju barn en tendens att göra som de vill och dyka upp när de vill ändå, här i Skaraborg så får man gå 21 dagar över tiden innan de sätter igång en, DET gör mig livrädd, tänk om hon inte vill komma ut. Ska jag då gå och stånka i tre veckor till bara för att de har någon policy här? Nej tack, då flyttar jag hellre hem till mitt Uppland och får någon att pumpa mig full av medicin som får henne att flyga ut.
Nu är jag ensam och ledsen över min ensamhet, jag gillar egentligen att vara ensam hemma då jag kan gå i lugn och ro och pilla med saker som behövs göras, städa, diska och plocka och rensa. Men just idag så känns 7 dagars ensamhet så otroligt ovälkommet! Speciellt då jag denna vecka inte kan skjuta upp obehagligheter som deklarationen, försäkringskassan, ringa praktikplatsen osv. Sådant som egentligen inte är obehagligheter utan helt vanliga pappersjobb som inte är speciellt otäcka men som jag avskyr! Plus att jag är hängig, känner mig febrig och har jättesvårt att andas, känns som att min astma är tillbaka med råge, jag som haft relativt tur med den i flera år. Nej, sluta klaga kanske, förr i världen så var vi ifrån varandra flera veckor när han hade övningar och skulle åka runt och leka krig i vårt land och en vecka brukar gå fort! Jag har ju faktiskt en skola att gå till, även om jag är väldigt tacksam över att vi är lediga idag!
Nu ska jag gå till regementet och hämta hem vår bil som Olsson parkerade där imorse när han åkte till jobbet. Ska passa på att få frisk luft också sol på mig det brukar kännas bättre då!
(två snuttisar som jag sorterade med kläderna, den blåa är påskpresent från mormodern och elefanten har Olsson gått och klämt och känt på varje gång vi varit in på Kapp Ahl det senaste halvåret och igår tröttnade jag och sa att antingen så köper han den eller så slutar han att taffsa på den, det var en väldigt stolt, glad och lite generad Olsson som likt ett barn gick till kassan och betalade. Han underhåller mig mer och mer för varje dag! Nu har bebis iallafall två fina gosegrejer vi ska tvinga på henne)
