Vi har stått på paus ett tag, all balans blev rubbad av ledigheten under Valborg och Kristi himmelsfärd! Sen fick Astrid vattkoppor och nu har det helt plötsligt gått 9 dagar sen jag visade min nuna på gymmet.

Astrid mår bra, hon har varit ledsen och gnällig men inte verkat lida särskilt mycket av sina koppor, jag däremot är så trött att jag inte känner igen mig själv, därav bristen på inlägg tror jag. Igår skulle jag åka och träna när Daniel kom hem men hela eftermiddagen kantades av en begynnande migrän och så fort Daniel klev innanför dörren så somnade jag stenhårt på soffan och han fick ta över allt. Vilket resulterade i att det inte blev allt för god mat på bordet och Astrid var inte samarbetsvillig utan hon skrek och grät.

Så kan livet vara ibland, jag har lite huvudvärk än, men förra veckan bestod av massor av socker och alldeles för lite vatten och då mår min kropp risigt som bara den! Nu har jag inte ens druckit kaffe på två dagar, äter mest fullkornsknäcke och dricker massor av vatten!

Astrid sover just nu, i sin egen säng där hon somnade själv för en stund sen. Det var längesen som hon gjorde det, damen har varit väldigt på tvären med att sova, många tårar och höga skrik och vill helst sova en kvart åt gången i famnen. Jag klagar inte på detta plötsliga behov av närhet så vi sitter och myser då och då under dagen. Men kruxet är att damen behöver sömn, och när hon vägrar sig själv sömn så orkar varken hon eller jag långa dagar.

Nu har vi köpt ibumetin för att smärtlindra hennes stackars tänder som bara ligger och retar henne så jag hoppas damen vill sova en stund nu innan vi tar tag i ännu en lugn dag i vattkoppornas tecken.

Det är så det är nu, kopporna börjar att torka och det är inte många vätskefyllda kvar. Så vi satsar på att komma igång med livet nästa vecka!

(I fredags hann vi vara ute hela eftermiddagen och njuta av solen iallafall, vi gick till tyresta naturreservat och sen hängde vi på gården tills pappa kom hem från jobbet)

Det har varit en sån vecka. En sån där man nästan önskar ett år tillbaka då man kunde äta vilka mängder som helst av vad som helst och inte gå upp ett gram Astrid åt liksom allt. Denna vecka har vi inte tränat någonting, inte ens pyttelite, men vi har ätit glass! Mm
Glass!

Astrid får fler och fler koppor och idag var hon och jag ut för första gången sen i söndags. Jag gick runt i områdena och tittade på hus, det är våran favoritsyssla, vi tittar på hus och drömmer om att en dag bli vuxna på riktigt, jag säger 10 år och Daniel säger 7. 7 - 10 år av sparande sen vill vi ha hus.. Eller kanske inte, just nu trivs hela familjen som bara den i våran rymliga 4a med fin utsikt på allmänningen (berget som jag brukar säga) bakom, en jättemysig innergård, närhet till i princip allt (förskolor, skola, fotbollsplan, pulkabackar, lekplatser, grönområden, ICA maxi, ICA kvantum, Coop, shoppingcenter, lokaltrafik osv.) det är helt lagom för oss med andra ord! Men i våra fantasier drömmer vi ändå om hus, med altan och gräsmatta.

Men kraven är höga, Så även om vi en dag skulle skrapa ihop kapital för ett hus så kanske vi inte finner just det vi vill ha! (Ska bli kul att en dag läsa detta och se hur långt vi kommit)

Jag hör skrik utanför fönstret, det är förmodligen en fotbollsmatch nere i gropen. Men man vet aldrig här omkring. Sofias änglar på tv och Astan sover, det är typ dit veckan gått! Imorgon är det helg, ska bli skönt att få solnjuta lite i helgen (vädret lovar sommar!) promenera med prickiga korven här hemma förutsatt att hon inte blir sjuk av sina koppor. Bara vi håller oss ifrån folk så borde det vara lugnt.

Ja just det, hade runkeeper på när jag gick, det finns karta så att programmet registrerar vart man är, hastighet man går i, hur länge man går osv. Jag och runkeeper är inte riktigt sams men enligt registreringen idag var vi ute i två timmar och gick omkring och avverkade 7km någonting. Lustigt hur tiden flyger när vädret är fint, barnet sover, musik/radio i öronen och bara låta benen gå dit de vill!

(Kartan över hur vi gick, Astrid som fick gunga, och så lät jag Astrid pilla på min telefon och när jag öppnade fann jag detta, ungen letar hotell! Vill hon redan flytta, är vi så hemska?)

Dagen ligger framför oss, Astrid "sov" till klockan 7, dock inte helt och håller utan hon vaknade och gnydde med jämna mellanrum.

Jag har drömt massa sjuka drömmar och känner mig rent allmänt ur form, det är rörigt här hemma och det behövs plockas en del för igår så släppte vi bara allt där vi var jag och Astrid, tvätta ska vi göra, fick en del tvätt avklarad igår men som alltid efter helg med mycket att göra så är det mycket tvätt.

Det blev ingen träning igår, inte blir det någon idag heller känner jag för nu på dagen vill vi städa och vid 14 ska vi på 10-månaders besiktning på BVC. Sen är det bara hem och laga mat så att Daniel kan äta innan han ska på sin jägarkurs.

Just nu ligger jag raklång över sängen och Astrid som har sin säng bredvid våran far omkring och pillar på allt i sin säng. Nu börjar det dock låta som att det är dags för frukost åt damen!

https://cdn2.cdnme.se/243063/7-3/pic_5191cac2ddf2b320504d35a5.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/243063/7-3/pic_5191cac9ddf2b3204e0009f0.jpg" class="image">

Efter en mycket jobbig natt med ett mycket hysteriskt barn sitter vi nu och återhämtar oss på brevik. Astrid sover och solen skiner, tänk vilka kontraster det kan vara på ett par timmar!

Daniel är hemma, jag bakar bullar och Astrids tänder retar oss alla genom att de finns där men vägrar bryta ut!

Typ så

Äh vad sjutton nu när jag ändå sitter här så kan jag ju visa vad vi gjort på sistone
 

Haft finbesök från Huddunge av en fin kompis till Astrid (Med sig hade hon sin mamma och Astans moster)

Astrid har blivit 10 månader med allt vad det innebär

Herbert bestämde sig för att bli transvestit, detta är det sista vi såg av hans gamla jag innan operationen

Som var lika plågsam för mig som den var för Herbert

Gissa vad herbert ville bli

Lite fokus kunde jag hålla trots att det kittlades och sved.

Astrid hängde på Sachasska, tur att vi hade med oss lite resurser

Första gången på väldigt länge som inte ens våran unge kunde hålla sig vaken i soffan

 

Vi var in till stan och hängde lite på medborgarplatsens plastgräs

Tog gruppbilder och köpte en jeansjacka åt grisekno
 
Sen har vi firat valborg och umgåtts med kusinerna också, men det får bli i nästa inlägg jag skriver från datorn.

Då har vi avverkat ännu en "första", första gången vi tar vårt barn till akutmottagningen.
Planen idag var att Daniel skulle till skjutbanan och jag och Astrid skulle till Nynäshamn och umgås med klara. När vi nästan var klara att åka så var Astrid i vår säng och snabbt som attan for hon över kanten och ner i golvet.

Hon skrek inte så högt och blev alldeles trött och seg efter fallet, hon som annars är hårdhudad och gråter högt en stund och sen går vidare när hon gjort sig illa men just idag så var det annorlunda. Vi bestämde oss för att fortsätta som vanligt och avvakta tills något annat hände och när vi packat in oss i bilen och kommit två minuter hemifrån så spyr barnet en hel massa. Daniel som satt bak bredvid henne höll koll och vi beslutade oss för att åka till handens närsjukhus.

Upp till handen tar det ca 5 minuter att köra, parkera och in där vi anmälde oss och några minuter senare så kom en personal och sa att de inte sköter misstänkta neuroskador och att vi måste till sjukhus för bättre kontroller.

Vi tog oss till Södermalm och Södersjukhuset och den kvarten det tog att köra så var Astan dåsig och trött men inga mer spyor och pappa O satt bak och höll koll när jag orienterade mig.

Daniel hoppade ur vid huvudentrén och jag parkerade sen möttes vi upp nere på barnavdelningen och där fick vi informationen om att de sköter medicinfallen här och att Astrid (!) Lindgrens sjukhus tar neuro men eftersom vi redan var här så kunde vi avvakta och få bli undersökta.

Under de tre timmar som vi nu suttit här så har Astrid piggnat till sig, börjat bli sig själv, ätit bättre än på flera dagar och nu sover hon på bänken mellan mig och Daniel. Det ser ut som att vi kommer bli kvar här länge för de tar alla barn i ordning efter hur akut de behöver vård och allt som inte är medicinfall blir lågprioriterat och eftersom vi har en relativt pigg bebis som vi bara vill få dubbelkollad att ingenting är tokigt med och som dessutom inte är ett medicinfall så får vi vara glada om vi får se dagsljus idag över huvudtaget. Överallt är det barn och föräldrar som väntar!

Det här var ju tråkigt som David Batra skulle sagt.



Sådär, vi körde en snabb tur till Huddunge, tittare på bilar och åt grillat. Nu är vi hemma och idag städar vi, jag tvingar Daniel att städa badrummen, tycker det kan vara en bra erfarenhet för honom eftersom jag tvättar dem två gånger i veckan och han har städat ett badrum en gång. Det var nog inte riktigt var han räknade med när han tog ledigt en vecka.

Hur som helst, nu ska jag och Astrid dammsuga och torka golv och efter det kanske vi gör något roligt innan det är dags att ta sig till handen och gå på möte på banken.

Då säger vi så!

Upp i morse och gymmade och yogade. När jag kom hem åt vi lunch och jag duschade. Efter det har jag sovit i princip hela dagen till och från, Astrid är på riktigt dåligt humör och har gråtit mest hela dagen, vi är rätt osynkade med andra ord. Jag önskar just nu, mest för hennes skull, att denna tandlossning eller förkylning eller vad det nu än är som spökar släpper så att hon kan få i sig ordentligt med mat och sova igen. Det sliter lika mycket på henne som på hennes föräldrar!

Det var det. Vi får se när jag återkommer med tanke på ställningarna här.

Kungens kurva, där var vi idag och gick på IKEA. Nu kan man ju undra varför vi åker en hel familj till IKEA på en löningslördag. Brist på annat att göra är svaret!

IKEA i kungens kurva är för stort, det är inte ens roligt att gå dit längre för man missar hälften! Idag var vi bara där och klämde på möbler och försökte få inspiration till nästa inredningsvåg här hemma. Med oss hem kom en ny soptunna till köket, ett överkast, lite led-lampor och två prydnadskuddar.

Det var den dagen, inget annat blev gjort för huset har varit så trötta efter en jobbig vecka så när barnet sov, sov de vuxna. Dagen har med det också känts väldigt kort eftersom vi inte tog tag i saker förrän vid ett.

Nog om detta, imorgon är det söndag!

https://cdn2.cdnme.se/243063/7-3/pic_517c2d08e087c33b42a22ab9.jpg">https://cdn1.cdnme.se/243063/7-3/pic_517c2d08e087c33b42a22ab9.jpg" class="image">

Nostalgi på två kanaler, scary movie på 6an och Air force ine på kanal 5. Tänk vad kul livet kan bli av lite tv!

Idag så gick dagen fort! Jag passade på att städa badrummen och torka golven, Astrid fortsatte vara ledsen och liten men jag fick bekräftat var det var, en liten tand är på väg ut ur överkäken på höger sida. Får se hur den kommer ut, om de där tänderna någonsin vill komma fram!

Sen kom alla på en gång, Daniel och Lisa kom samtidigt och sen kom Klara. Astrid var lycklig över massor av uppmärksamhet och jag gjorde mat. Middag och kaffe och bullar och sen massor av prat. Systrarna S har åkt åt varsitt hålö och nu trycker vi i oss godis till nostalgifilm. En helt okej start på helgen och imorgon blir det förhoppningsvis både bullbak och träning!

(Gårdagens mathandling och dagens Lisa med solglasögonen hon hade med sig till Astrid)

Astrid har typ varit sjuk hela veckan. Det är svårt att avgöra om hon är sjuk eller om det är något annat som spökar. Den lilla tanden har inte vuxit långt sen förra veckan då den först tog sig igenom tandköttet.

Men för att ta det säkra före det osäkra har vi varit inne denna vecka, Astrid har varit gnällig, gosig, slemmig i halsen och snoret rinner ur näsan. Det har förvisso varit genomskinligt för det mesta men eftersom hon är så liten och gnällig så håller vi oss för oss själva. Men här hemma går det undan, Astrid ställer sig upp mot fler saker och river i allt som står löst så jag har möblerat om lite för att slippa ett trasigt barn eller trasiga bordslampor.

Just nu sover damen och jag har gett blogg-appen en andra chans för att kunna dela med mig av lite bilder från telefonen.

Utöver det så händer inte så mycket, vi ska storhandla idag när Daniel kommer från jobbet och nästa vecka har jag honom hemma hela veckan så då får vi förhoppningsvis någonting gjort.

(Liten hängig grisbebis, igår var vi ute en sväng men hon var helt slut efteråt så vi gör så lite som möjligt nu)

Ibland undrar jag hur svårt det är att utveckla appar, med tanke på att hälften av mina appar fungerar hälften av gångerna jag försöker använda dem. Just nu så är det blogg-appen som inte vill fungera.
 
Just nu sitter jag vi datorn med Astrid i knäet, hon är snorig och lite avslagen men vägrar sova så hon får sitta hos mig. Igår så satt hon mest hos mig och gosade hela dagen, blandat med hetsigt krypande som tog musten ur henne på en gång. Det händer verkligen massor i hennes utveckling just nu, ska göra en liten sammanfattning för framtiden någon dag.
 
Helgen gick fort, i fredags var jag hemma och bakade bullar, lördag var jag och Klara i stan och sen hade vi lite häng på balkongen, natten slutade halv tre och jag var så slut i söndags att jag inte åkte på någon yoga. Tillbringade 2-3 timmar i söndags med att städa istället medan Daniel var ute och provade sin nya cykel. Har dock fortfarande inte dammsugit eller torkat golv så är Astrid far omkring så blir hon helt grå på knäna. Förstår inte vad allt damm kommer ifrån. Nu är hon så snabb också så det blir svårt att dammsuga när hon är hemma eftersom hon inte nöjer sig med att sitta i sin stol och titta på så jag får förmodligen vänta till i helgen med att städa ordentligt.
 
Igår tog jag tjuren vid hornen, efter att ha missat i princip all träning förra veckan, förutom ett gympass i Onsdags så åkte jag till gymmet innan tröttheten tog över kroppen. Var inne i gymmet typ en timme innan bodybalancepasset, och jäklarns vad bra det gick igår, kroppen var så varm att jag utan större problem kunde böja och hänga och spänna. Koncentrationen var helt plötsligt tillbaka den också och jag kunde fokusera på vad jag höll på med istället för på allting annat. När kvällen kom och jag stod i duschen så kände hela kroppen att den fått sig en omgång så idag tar vi det lugnt, få se om Daniel ska till skjutbanan imorgon annars så gör jag om det då med.
 
Längre än så har vi inte kommit, Astrid sitter nu på golvet nedanför mig och pillar på de leksaker som står här inne på kontoret, jag ska försöka lägga henne en stund så att denna krasslighet hon bär på försvinner.
 
Det senaste jag fotat med digitalkameran

Klara på medborgarplatsen

Årets första balkonghäng

Astrid när hon vaknat efter en förmiddagslur

Den lilla marodören har lärt sig att riva i saker

Alldeles nyss, en förkyld liten gris och en halvsunkig morsa

Det blev en upp och ner vecka. Jag var så på hugget i början av veckan med bloggandet så sen i onsdags har det inte hunnit bli något inlägg. Det har inte hunnit bli någon träning heller, däremot har jag bakat bullar. Daniel och Astrid var hos kompis igår, jag valde dock att stanna hemma för jag kände att jag hade massor att stå i. Det resulterade enbart i att jag bakade tre plåtar bullar, drack två cider och åt tacos med mig själv, mådde sen illa, kände mig packad och somnade på soffan, alkohol har inte varit min grej alls sen jag blev gravid för under graviditeten så mådde jag dåligt på alla möjliga vis och det är ingenting jag eftersträvar att "ge" mig själv igen genom att vardagsdricka. Så det blev inte så mycket gjort som jag tänkt under min ensamtid.

Men det var skönt att ha en kväll för sig själv ändå. Men en kväll räcker! De första två timmarna efter att familjen åkt var så ljuvliga, jag hade köpt mig en tidning som jag skulle läsa och allt - den ligger fortfarande oläst. Efter att de två timmarna gått så kändes det tomt och jag saknade familjen, särskilt min grisekno, vi umgås dygnet om känns det som. Vi tröttar ut varandra något så ohyggligt, vissa dagar undrar jag hur vi båda ska hålla ut resten av ledigheten. Sen är hon med sin pappa en dag eller en kväll och så fått jag får en lugn stund så kommer tomheten och saknaden. En svår känsla att beskriva men jag blir som lite förvirrad när hon inte är hos mig, förvirrad och ofta lite nedstämd faktiskt. Tur är att vi sällan är ifrån varandra!

Hur som helst, i torsdags åkte jag och pappa Olsson och köpte en (för oss) ny tv-bänk och en skänk till vardagsrummet, vi hittade en annons på blocket i onsdags. Med på köpet fick vi även en byrå, ett nattygsbord och två hyllor. Byrån lyckades vi dock paja två lådor på när vi skulle packa den och det var en helt vanlig IKEA byrå så vi kände oss inte så ledsna och slängde den på en gång. Huvudsaken var tvbänken och skänken, de blev rätt bra vardagsrummet känns lite mer möblerat nu och Astrid kan inte pilla på tvn som kom upp lite och bak lite. Däremot kan marodören öppna alla lådor och skåp och klämma fingrarna, men jag tror att hon lär sig. Vi har ingenting av värde i lådorna heller, har försökt lägga i saker i dem men alla våra saker har redan sin plats så nu har vi lite att växa i!

Jag har precis varit uppe och gett Astrid välling, hör hur hon knorrar lite borta i sin säng, Daniel ligger i fosterställning vänd ifrån mig och jag tänkte somna om efter att ha publicerat detta. Imorgon ska jag in till stan och träffa Klara.

(Tv-bänk och skänk, skänken fick lite provisoriska saker på sig för att jag ville känna av den lite, ska dock möblera om på den nästa gång jag får en minut över. Mina bullar, gårdagens projekt var att baka bullar utan bullpapapper, jag är inte riktigt där än! Astrid ville inte sova middag i torsdags utan stod upp och protesterade!)

Ännu en kväll som gått åt till att sitta vid datorn och försöka förstå sig på försäkringskassan. Jag ska erkänna att varje gång jag sitter där så gissar jag mest, jag låtsas att jag förstår deras konstiga regler, ett exempel på hur det kan vara när man vill ansöka om föräldradagar så kan det dyka upp en ruta där det står:
 
"Du ansöker om 30 dagar enligt tomtenivå mellan den 1 maj och 34 Augusti, om ditt barn föddes med blont hår så kommer dina pengar att utbetalas första röda vardag efter påskafton, om inte påskafton sker på en lördag för då sker utbetalning nästkommande onsdag. Är ditt barn mörkhyat, med undantag för mulatter, så kommer utbetalning att ske den första måndagen innan månadskifte"
 
Alltså det är ju tur att man som människa har humor men efter varje session av klickande i rutor, räknande av dagar samt en och annan tår över byråkratins makt över den lilla människan så är jag helt slut i huvudet. Det är ett mirakel att de inte ringt till mig från försäkringskassan och erbjudit mig en bonus för att jag tillbringat halva min föräldraledighet i deras trånga tunnlar av lagar och regler.
 
Anyways, jag kan inte påstå att jag blev så mycket piggare efter förra inlägget men jag tog mig lite i kragen iallafall och nu är det dammat, dammsuget och halvt torkat (tokade bara kök, hall, badrum och eventuella spyfläckar som galningen lämnat bakom sig). Har plockat och pillat och grejat, somnade i soffan när Astrid sov middag också 1,5h middagslur som kändes som 5 minuter. Jag känner inte igen mig själv!
 
När Daniel kom hem och försökte socialisera den lilla stund han hinner på tisdagar innan han ska iväg igen så höll jag på att börja gråta av utmattning och orkade inte ens öppna munnen, han fick ta Astrid när jag lagade mat och efter mat och lite bullar (yepp, dålig moral infann sig idag också!) så for Daniel iväg igen och jag och Astrid satte på nya lakan på sängen, eller jag satte dit lakan och hon övade på att ställa sig upp mot saker och riva i mina prylar.
 
Sen kröp Astrid omkring på golvet och jag for omkring och uppmuntrade henne till att ställa sig mot saker (känns som att jag kommer få ångra det en annan dag!) helt plötsligt var klockan nästan sju och Astrid fick pyjamas och gröt och helt utan protester efter lite kramar och pussar så somnade hon och det har varit helt tyst inifrån hennes rum sen dess, inget gråt eller otäckt drömmande!
 
Själv så ska jag gå och duscha, längta lite till nästa måndag då det blir lite bodybalance eftersom jag missade gårdagens och inte kan gå imorgon för Daniel ska iväg och skjuta. Sen är det bara att invänta en blankett från försäkringskassan där de tycker att Daniel ska överlåta föräldradagar åt mig så att de sedan kan processa min ansökan. suck (behöver jag ens tillägga att Daniel inte fått ut sina pengar för de 3 dagar han tog i mitten av januari, han har inte ens fått något meddelande om att de dagarna blev godkända. Det är ju tur att familjens ekonimi inte är beroende av försäkringskassans beslut och hastighet).
 
Till något lite roligare, bilderna!
Var tvungen till att blanda lite nytt och gammalt idag.
Promenad en kylig "förvår"-kväll, Astrid var moderiktigt uppklädd i fleeceställ.

Dopet, Astrid var 3,5 månad. Vi tyckte att hon var så stor

Köket i Skövde, saknar Skövde oftare än jag törs erkänna. en kväll med en gosig bebis.

En av de två onykterheter jag varit inblandad i sen Oktober 2011, klasskalas med komvuxare. En kväll som var jäkligt rolig men som fick ett kasst slut alldeles för tidigt!

Astrid lyfter huvudet, ett stort kliv för mänskligheten!

Augusti 2012 - min lilla grisekno med pappa innan han åker till jobbet för att lämna oss i någon vecka.

Minns inte riktigt datum här, men det är Astrid jag håller i famnen. det ser ut som att filten är tom!

 Liten grisbebis, bara några dagar efter att vi kom ut från B.B. På nattygsbordet bakom henne står mina piller och de tog jag bara i någon vecka efter att vi kommit hem. Gigantiska antibiotikapiller (såg ut som stolpiller nästan), långtidsverkande alvedon samt helt vanliga ibumetin. Gulligt.
 
hej så länge då!
 
 

Det skrek min hjärna när jag vaknade imorse. Jag ville skänka bort mitt barn och bli singel igen, allt för att få vara ensam hemma! Men icke, vi har alla våra plikter och jag har turen att ha en snäll karl som är fullt medveten om att pappa är också en förälder och inte någon form av "vaktare" som skrämmande många fäder tycks tycka.

Detta har sin botten någonstans, det började igår när jag skulle åka och träna strax innan sju. Jag bara ångrade mig, jag hade två minuters lugn innan jag skulle klä på mig och åka. På de två minuterna så gick luften ur kroppen och jag kände mig helt punkterad.

Halv nio somnade jag tvärs över sängen och allt som hänt efter 20.15 ligger i någon dimma. Vaga minnen av att Daniel pratat i telefon, att Daniel sagt åt mig att lägga mig under täcket, att Daniel försiktigt rullat mig åt sidan samtidigt som han dragit fram täcket under mig och lagt mig ordentligt, att Daniel gått upp och gett Astrid välling, gått upp och hämtat Astrid och lagt henne mellan oss istället och till sist att Daniel gått upp och börjat göra sig i ordning för att gå och jobba.

Allt det där hände utanför min kropp, min kropp i sig var bara en sten som låg helt bortkopplad från min hjärna. Vid halv sju var Daniel tvungen att gå till jobbet, Astrid hade då precis vaknat och jag var tvungen att kliva upp. Det är sällan jag verkligen känner panik över en sån sak då jag egentligen är väldigt plikttrogen. Men just denna dag var vidrig att vakna till, det fanns någon ambition om att gå till gymmet eftersom gårdagens träning uteblev. Men mitt huvud är så tungt att jag kommer få köpa en skottkärra åt det för att kunna flytta mig till gymmet!

Jag vet inte ens vart det kommer ifrån, det känns lite som när man gått och förskjutit en förkylning i flera veckor och när den väl bryter ut så blir man nästintill dödligt sjuk. Men jag är inte sjuk, jag är bara trött. Så väldigt trött att jag bara vill sova, men just nu kan jag inte sova. Jag kanske piggnar till mig under dagen, men tills dess ska jag bara göra det allra mest nödvändiga!

Nu till exempel, upptäckte jag en stril av fruktpuréspya på en soffkudde, den ska jag tvätta bort. Sen ska jag lägga in tvätt i skåpet, sätta på nya lakan på sängen (de gamla tvättade jag imorse), när Astrid vaknar ska jag köra en sväng med dammsugaren innan jag blir uppäten av en dammråtta.

När jag tänker efter så kanske det inte är så konstigt att jag är trött om jag räknar detta till "saker som absolut måste göras"..

(Gårdagens Astrid var trött och seg, morgonens Astrid läste bok)

Morgonen med ior i köket, sen drog jag och tränade och var borta tre timmar, hem och duscha och sen åkte vi till Nynäshamn.


Jag hade för dagen fått en massa hår, bara sådär. Vi tog en promenad ner till hamnen och letade efter någonstans att äta. Statusen blev att Nynäshamn är totalt dött på Söndagar och urvalet var klent

Men i hamnen var det varmt och fin utsikt och folk att titta på så vi klagade inte!

Klara var trött och förkyld och frös medan jag tyckte att det var hur varmt som helst i solen.


Matjakt, Daniel tog random kort på måfå och vi fastnade då och då.

En del av oss fastnade mer medveten än andra


Vi hittar mat på grillen.

Trött vårklädd bebis gosar med sin anka som hon fått av moster

Dagens garv bjöd klara på genom att inte vilja vara med på kort.

Astrid ville inte sitta i vagnen så pappa var snäll och bar henne

Klara funderar på att köpa upp fastigheter i Nynäshamn och tjäna stålars.

Hem till kaffet

De två genierna fick igång Klaras internet, klara blev frånvarande och vi tackade för fika och trevlig dag och åkte hemåt igen när klockan hunnit bli halv sju. Observera kopparna som står på bordet, snyggkoppar från cervera serien design house stockholm (Design Stockholm House) som gör de snyggaste sakerna till hemmet. Deras kollektion på Hemtex brukar jag kasta mig över på rean (Ja, jag är snål men 500 spänn för en kudde är liksom aldrig värt oavsett hur rik jag kommer vara)

 Hemma igen fick Astrid gröt och blev nattad, hon sov oroligt och vaknade flera gånger innan vi gick och lade oss. Hon grät och var orolig men gick med på att sova i sin säng ändå. Somnade vid halv nio och vaknade inte förrän halv fyra och jag gick upp och gosade och gav välling och sen somnade hon om i en timme innan hon var ledsen igen. Jag gick upp och gav henne nappen och klappade lite på henne och då slappnade hon av och sov fram till kvart över sex.
 
Nu är Daniel på jobbet och vi har måndag, vi ska försöka dammsuga lite här och bara ha en seg dag.
Eller nu ska jag och Astrid sätta oss i köket och jag ska göra lite matburkar och fruktpure och hon ska få sällskapa mig.
 
Det var dagens bildbomb, får se när vi hinner igen.
 

Jag läste förra inlägget och hittade massa konstigheter, det var sista gången jag mobilbloggade samtidigt som Daniel och Astrid satt bredvid.

Äsch, Astrid sover så jag sätter mig vid datorn en stund. Resten kan vi ta sen!

Har ätit så sjukt med frukost! Tänkte åka och träna unna yogan. Har stresstränat hela veckan så idag tänkte jag avsluta med en lång lugn stund på gymmet och sen 75min yoga. Eftersom jag tänkt åka i tid idag så måste jag ju få min plats på yogan så vi slipper förra veckans missöden.

Hur som helst, igår så gick hela dagen, jag bakade bullar med Sofias änglar på iPaden som sällskap. Städade ugnen och bytte lakan åt Astrid. Astrid själv hängde mest med och var sällskap. Daniel var och sköt och sen åkte han och köpte cykel, med sig tillbaka hade han farmor och farfar så Astrid blev glad över en halv eftermiddag med full fokus på henne.

Sen var det kväll för barnet, vi vuxna tog det lugnt och lagom till vi ville sova så vaknade Astrid helt hysterisk. Hon grät och grät och var ledsen och skärrad, vi turades om att ha henne i famnen i soffan en stund och sen fick hon följa med oss när vi skulle sova. Resten av natten försvann i en dimma av gråtande, bökig bebis som låg överallt och ingenstans och så fort hon somnade djupt så vaknade hon och grät. Tror att den stackaren har mardrömmar.

Nej nu ska jag börja röra mig mot sats och lämna familjen åt sitt öde!

Astrid vaknade halv tre inatt, min första impuls var att putta på Daniel. Jag har varit så otroligt trött i flera veckor och Daniel har klivit upp väldigt många fler nätter än mig och gett Astrid. Just inatt så kände jag mig piggare, när jag tänker efter så har jag varit vaken iallafall till klockan 21 i flera kvällar i rad så jag kanske är på väg mot ett piggare leverne nu när våren är på ingång.

Hur som helst så lät jag min stackars snälle make sova vidare och gick upp till Astrid som sov. Hon sov och lät och var ledsen och alldeles upprörd, såg ut som att hon drömde mardrömmar. Jag försökte lägga henne ordentligt och ge henne nappen men under någon minut så spottade hon ut nappen och var ledsen, jag stoppade in nappen och försökte lugna henne. Till slut så tog jag upp henne och när hon låg på mitt bröst var hon stilla och sov tungt. Jag tog med henne in till oss och hon fick ligga nära och sova resten av natten. Hon vaknade lite då och då och växlade mellan att ligga tätt intill mig eller tätt intill Daniel.

Det är tredje natten Astrid kommer in till oss, en natt så tog vi in henne när vi gick och lade oss för att hon gnydde och var orolig. Vi har aldrig samsovit hemma, mest för att vi inte haft det behovet, Astrid sov gott från början i sovnästet som vi la i hennes säng som stod bredvid våran.

Ett tag efter att vi flyttat hit så fick hon flytta in i sitt rum och nu så tycks hon alltså fått mer behov av närhet på natten. Inte mig emot, för som med allt som har med min dotter att göra så måste hon få bestämma själv. Nu när hon vill sova hos oss så ligger hon lugnt och avslappnat. Tidigare var det händer i ögonen, skrik och sovvägran.

Dagen idag står öppen, pannkakor till middag denna fredag också, vi har haft mjölk i kylen i två veckor som vi måste ta slut på. Jag vill gärna städa och gå och köpa gröt också men jäklar vad träningsvärk jag har i kroppen, den är sådär skönt tung bara så vi får se vad vi tar oss för.

(Inte lika kaxig och nyfiken på att stå upp idag. Lite harig och obekväm)

https://cdn3.cdnme.se/243063/7-3/pic_5167af15e087c34731913a7c.jpg" class="image">