krissw

Gårdagens upplägg; kvinnohuset kom och berättade om sin verksamhet och om hur fel vårt samhälle är (eller det sa hon inte, men klassen kunde komma fram till det efteråt) tänk vad många som lever i misshandelsförhållanden, hemskt och vidrigt! Som alla våra studiebesök/besök så var det väldigt bra och intressant!

Vid lunch var mitt huvud fyllt med bomull och jag kände att jag skulle spy, jag tvingade Daniel att hämta mig och när jag kom hem slängde jag mig på sängen, men jag somnade inte i tusen år som man skulle kunna trott, efter en halvtimme i sängen så började jag känna mig som en människa. Jag har nog inte insett vad de senaste veckorna slitit på mig, med allt spring och uppgifter och studiebesök och allt möjligt.

Vi packade in alla skräppåsar som skulle till returen i bilen och åkte till Coop och pantade flaskor och slängde skräp. Sen till Alpina och bakfyllehamburgetallrik för mannen och en pizza till fräschingen (mig). Sen var vi på väg, jag körde upp till Örebro där vi stannade och sträckte på oss, sen orkade inte min rumpa och kropp att sitta i samma position längre så vi bytte chaufför.

Raka spåret upp till Sthlm och ut till tyresö, middag och umgänge med familjen och den höll alla på att somna i varsitt hörn (Daniel somnade faktiskt i ett hörn). Jag vaknade halv sex, strålande start på ledigheten jag som skulle sova ut. Ska försöka somna om nu iallafall!

Det snöade för övrigt ute alldeles nyss, crap!

Jag återkommer en mer kristlig timma, farväl..

(vi bjuder på ännu en lyckobild från förrådet av alla de tusentals bilder jag har på sid)

Klockan är nu närmare 3, jag somnade i soffan vid halv nio, hoppade i säng halv tio. Halv två vaknade jag och sängen bestod fortfarande enbart av mig så jag förstod vad som hade hänt.

Sen kunde jag inte somna igen, vid två hör jag tunga fotsteg i alla de trappsteg som leder upp hit, nyckeln i låset och en man som kommer in. Han går till badrummet i och borstar tänderna och kommer sedan vinglandes in i sovrummet. Mentalt hör jag kraset av morgondagens alla planer innan vi ska åka som precis förstörts på grund av att han inte kommer vara körduglig förrän imorgon eftermiddag, och därför måste jag åka på alla ärenden efter skolan. De som han skulle göra medan jag var i skolan så att vi kunde åka på en gång när jag slutat.

Men däremot när han märkte att jag var vaken så fick jag mycket underhållning i form av att få höra en full mans upplägg om hur fulla människor på krogen beter sig. Det var ju rätt längesedan som jag var ute i svängen och sist jag var full var den 2a oktober förra året, en månad senare var jag gravid. Det är faktiskt mer underhållande att höra historierna efteråt än att själv befinna sig mitt i dem nu för tiden.
Han hade så mycket underhållande historier att han nästintill blev förlåten för att jag i morgon måste sköta allt praktiskt till våran avgång samt köra åtminstone halva vägen upp till Sthlm. Men då börjar han svamla, någonting om sommarkläder pratades det om och sen byttes det mot djupa snarkningar.

Jag önskar nästan att jag kunde vara en sån tjej som blir sur över sånt, över bristen av omdöme och det faktum att han erkände sina brott på en gång; att både snusning och rökning hade skett under kvällen (han har varit snusfri i 6mån snart och avskyr cigaretter)

Men hur kan man blir sur när de första som kommer ur honom när han upptäckt att jag är vaken är "jag önskar att du hade varit där, du hade haft så mycket roliga kommentarer om allting och stoppat mig från att göra dumma saker". Sedan borrat in sig i mitt nyckelben och börjat berätta om kvällens händelser.
För att denna historia skall vara underhållande för någon annan än mig så måste jag även förklara att min man är socialt blind, han skulle inte märka att en tjej stötte på honom även om hon slängde trosorna på honom. Han gillar inte slagsmål och kan verkligen inte dansa, han har som trevligast om han får sitta på en pub, dricka öl och helst enbart prata om och med gröningar (militärer).

Hur tusan vi lyckades bli ihop är mig fortfarande ett mysterium då vi träffades på en fest. Jag har nog tequilan och det faktum att jag var lite inne i en fas då, en fas vi kan kalla för "livskris" där jag behövde förändring och äventyr på samma gång att tacka för det. Vips så stod han där, fylld till höjden (200 cm) av drinkar som luktade aceton. Love was in the air.. Eller ja några månader senare iallafall.

Förmodligen är det alla dessa slemmiga luddiga hormoner som tack gode Gud mest gör sig påminda på natten som gör att man skrattar åt eländet. Eller så kan det även vara det faktum att han när han kom hem tryckte ansiktet mot min mage, började pussa bredvid min navel och sen drog ett långt tal om hur dåligt det var att snusa och att barnet inte kommer lyssna på honom när han säger det sen men då hoppas han att barnet har någon annan cool person som kan berätta det. Till slut var jag tvungen att dra loss honom därifrån innan han skadat vårt barn för mycket innan det ens är fött, tänk om ungen inte törs komma ut efter att ha blivit så uppskrämd?
Ja vad säger man, karlar, man kan inte leva med dem men man kan då inte leva utan dem heller!

Nu är klockan en bra bit över tre, det luktar gammalt fyllo i mitt sovrum, grannen låter konstigt (de har förmodligen också varit på barty ikväll) jag är otroligt hungrig och klockan ringer vid sju. Grejt, men sen är det lov så vad gör det om tusen år?

(för längesen kunde jag också festa, då ihop med en man i aladinn kostym som drack vin direkt ur flaskan)

Karln är på middag med kollegor och jag sitter i soffan och äter godis, yees på en torsdag, jag ska skämmas!
Men jag förtjänar att sitta här och tycka lite synd om mig själv, för nu är min kropp och hjärna så urmjölkade att jag skulle behöva sova i ett dygn eller två.

Vi körde prov idag, det var helt okej inte så komplicerade saker att kunna, vi får se hur det gick när de är rättade. Såg att jag fått resultatet på mitt strokearbete, MVG eftersom jag trots allt kände mig nöjd med den insats jag gjort. Dagen var på sin helhet rätt schysst, såren läker fint, jag kunde använda mina linser, okej väder, enbart en lektion som var provet, lite häng i skolan och så fick jag skjuts hem av en klassis.

När jag kom hem så hämtade jag stora resväskan, packade två personer för tio dagar och helt plötsligt stod mannen i farstun, han hade tydligen fått sluta tidigt idag. Jag dog dock i soffan efter all användning av hjärnan och kroppen och orkade inte så mycket som prata.

Vi bar ner all packning och packade in i bilen och jag skjutsade ner honom till hans lekstund på pitchers. Och nu sitter jag då ensam i soffan och självömkar för att jag är så jävla trött!

Nu ska jag se all skit som går på TVn och sen ramla i säng!

Mitt sympatiska och parasympatiska nervsystem är i obalans med varandra. Eller så har jag retat upp någon riktigt hög makt för att förtjäna detta. Morgonens försök att kontakta försäkringskassan gick dåligt, jag kom till 7 olika telefonsvarare som gav mig valmöjligheter i vilket ärende jag hade men inget av alternativen stämde in på mitt ärende. Efter tio minuters lyssnande påsen monotona rösten som informerade om alla mina val så lade jag på.
Detta fick mig dock inte att tappa hoppet utan jag vände mig till internet för att söka svar, då visade det sig att jag var tvungen att ha bankID för att få några svar. Vänder mig till min bank där det inte går att fixa bankID om man inte har en liten dosa att koppla till datorn så jag fick beställa en sån.

Så nu är pappersärendena på is MEN istället så har jag fått ytterligare spridning på munsåren, jag kan nu gladeligen berätta att även min näsa är infekterad vilket gör att all form av ansiktsrörelse svider. Åh visst vill man bara gråta!

Gubben däremot, honom vill man ju bara döda, eller iallafall slå! Han kommer hem, kall och blöt efter att ha gått 2km hem från jobbet i regnet. Jag informerar honom om att livet suger och att dagens middag är inställd på grund av strejkande sjukskriven kökspersonal. Detta kan man ju lätt tro ska få honom på dåligt humör då alla förutsättningar till en fin kväll är dåliga. Men nej, då skrattar han lite åt mig och säger att vi kan äta ute istället och att det inte gör något och att livet är glass och regnbågar och bara man har en bra inställning så ordnar sig allt.. Eller han kanske inte sa det där sista men hans aura utstrålar det!

Så nu ska man ha dåligt samvete för att livet är kasst OCH bli bjuden på mat. Grejt!

Jag återkommer imorgon när jag kan sprida lite glädje!

(såhär fräsch är jag och nu ska jag gå ut och skrämma slag på lokalbefolkningen)

Jag förstår inte hur jag orkar provocera mig själv så pass tidigt på morgonen! Jag orkade inte gå upp direkt när jag vaknade så jag låg kvar och läste Aftonbladet, jag försöker fortfarande lista ut varför jag läser aftonbladet då nyhetsvärdet är lika med noll!

Just denna morgon så läste jag det som är Aftonbladets rövhål, nöjesnyheterna där kan vi verkligen prata om drivande journalistik..

Eller? Idag läste jag att Eric Saade skulle ta 1495 spänn för ett backstagepass med tillhörande umgänge och autograf. För dem som enbart läste rubriken (vilket tycks vara ALLA som läser Aftonbladet och sedan tror sig ha rätten att ha en åsikt) kan detta tolkas som väldigt egocentriskt gjort att han tror han är värd detta.

Men alla vi andra som inte rökte bort våra hjärnor under ungdomen utan faktiskt klarade av att gå ut nian, vi läste hela artikeln där grabben helt rätt och slätt poängterar att han har haft förfrågningar om detta och när det finns en efterfrågan så bestämde de sig för att sätta priset högt så att enbart "hardcore" fansen som han uttryckte sig, köper detta erbjudande. Pengarna skulle dessutom gå till projektet "min stora dag" vilket ger den där sliskiga Svensson känslan över det hela.

Nej inte skulle lille Eric få göra detta utan att de små människorna skulle storma Aftonbladets kommentatorsfält och vråla storetsvansinne, b-kändis och andra diverse elaka skällsord. Jag är med på att alla ska ha rätt till en åsikt men när åsikten är grundad på att man enbart läst en rubrik så känns det som att skjuta sig själv i foten.
Min fråga till alla dessa rent ut sagt dumma människor som bor i lilla landet lagom där man absolut inte får tycka om sig själv eller tjäna lite extra pengar är, har ni träffat ett Saade fan? Har ni sett reaktionerna från ungdomar som lyssnar på hans musik? Många av dem skulle ju sälja sina egna organ för hans skull. Är det då inte hans förbannade rätt att sälja lite av sig själv för deras skull.

Min uppmaning till Eric är att han nu efter att ha läst mitt inlägg skiter i att ge pengarna till "min stora dag", enbart för att provocera alla dessa nej-sägare och njuter av den tid han får i kändisskapet, gör något roligt för pengarna istället så kan alla dem som klagat stå där med långa näsor när de eller någon närstående är i behov av välgörenhet!

Jag som inte ens gillar Eric Saade förstår egentligen inte varför jag blev så upprörd, jag antar att det är idiotin jag rasar emot. Människor som rasar över saker de enbart läst i Aftonbladets extremt rödvinklade rubriker!
SKAM över er, länge leve alla som ger fingret åt jantelagen!

Nu ska jag ha frukost och sen försöka göra något vettigt med min dag..

Dagen blev inte så dålig som väntat, smärtan i ansiktet var påtaglig men har inte spridit sig, ögat känns bättre efter ett dygn utan linser och smärtan i ryggen börjar släppa. När jag varit stilla för länge så släpas benet efter kroppen, idag var jag ännu sexigare än igår, speciellt när jag blev kissnödig. Då stod magen ut i en stor boll, ryggen var krökt bakåt och benet var helt stelt och fick liksom släpas med kroppen. Lägg även till att jag har munsårsblåsor från näsan till höger mungipa, flottigt hår och ett allmänt slitet uttryck efter en kass natt..

Men men, vi hade eget arbete så jag satt mest i klassrummet och jobbade med P3 i lurarna, mikroorganismer var det som sagt, gav upp sista timmen och roade mig med nervsystemet istället, prov på torsdag! Yeyy! Imorgon ska jag ringa försäkringskassan och lönekontoret i Heby, måste få svar på alla mina pappersproblem så jag får det ur världen!

Efter skolan idag så knallade jag ner till stan och köpte munsårssalva och munsårsplåster för nattanvändning! Nu jävlar är det krig! Det gör ju liksom ont som satan plus att jag med alla mina andra men och en överspänd halvfet gravidkropp inte kan gå och se ut som en sliten 7barns morsa! Den vidare till smycka, affären där man aldrig få ha bråttom.. Personalen i den butiken är verkligen mån om sina kunder med tanke på att där kan man få vänta tills tiden tar slut med att få service!

Jag fick iallafall tillbaka två stycken ringar graverade och klara med namn hjärta och datum, mycket fint! Sen hem och äta mellis innan jag halvdog av trötthet/utmattning/utrunnen hjärnsubstans. Sen har kvällen bara gått och nu ligger jag i sängen med ca 17 kronor fastkletade på mina läppar, jo minsann det krävdes inte bara ett utan TVÅ plåster för att nästan täcka mina blåsor och de plåstren är fan inte billiga!

God natt!
(nu är den tillbaka på mitt korviga lilla finger, en fet guldring! Like a boss som vi säger här i Västergötland)

Jag kände redan när jag gick och lade mig att något skulle gå snett idag! Sagt och gjort, jag vaknade vid fyra och hade jätteont i läppen, ögat och magen.
Kissnödig så att det gjorde ont upp i njurarna och då hade jag inte ens druckit någonting, lyckades ändå släppa ifrån mig hur mycket som helst!

Jag skyller allt på bebisen, den måste byggt bo bredvid kissblåsan igår för jag kände inte av den på hela dagen någon snål spark på morgonen annars bara små skrapningar i nederdelen av magen, plus att så fort jag drack minsta droppe så var jag tvungen att springa på toaletten och kissa ut tre gånger så mycket jag fått i mig!

Nu sitter jag här med min smärta i ansiktet och frukosten i magen, ska packa ihop och gå till skolan för en lång dags koncentration på mikroorganismer.. I can't wait!

Hemma från skolan igen, var hemma halv tre inte fyskam! Fick skjuts hem också det var nice med tanke på att jag gått med ett stelt ben hela dagen på grund av smärtan.

Redovisningen gick, eller det var inte så konstigt med tanke på att vi satt i små grupper och körde för varandra bara het avslappnat. Min var längst, som alltid. Den var riktigt lång faktiskt! Det var kul att lyssna på de andra, intressant att höra vilken vinkling alla får på arbetena när det är fördjupning!

Jag borde plugga till provet på torsdag men har istället bara legat i sängen sen jag kom hem. Det känns som någon kört en harv igenom mitt huvud och allt är bara grötigt där inne. Jag känner att jag har en massa praktiska saker som måste lösas, personer som måste ringas och papper som måste fyllas i.

Känner rent spontant att framtiden ser mörk ut rent pappersmässigt, jävla tusan! Ska försöka ringa försäkringskassan och be dem anställa en tolk som de skickar med i alla sina papper så att man förstår vad de vill en!
Förra året när jag tänkte att jag skulle stämpla lite mest för att testa hur det är så la jag ner mer pengar och energi på deras jäkla pappersjobb än på vad jag fick ut i ersättning, 9000 kronor mellan februari och juli. Ingenting man blir miljonär på direkt! (9000 FÖRE skatt alltså)

Nej ryck upp mig kanske vore eftermiddagens uppdrag, är bara så fruktansvärt seg och slemmig i huvudet!

Maria montasami presenterade vädret i min tv imorse, mycket spännande kvinna faktiskt! Hon sprider glädje!
Jag har precis ätit frukost, börjar klockan 11 idag så det är inte så bråttom. Har dock så jävla ont i nederdelen av ryggen, skulle behöva röra lite på mig och mjuka upp.

Idag är det redovisning av fördjupningsarbetet hela dagen. Mycket spännande, om solen vill med så blir det nog en det häng vid solväggen också!

Hela dagen har gått åt. Imorse när jag skulle göra frukost så fick jag ett ryck och skulle torka bänken där kaffebryggaren står och var gör jag då? Jo, tar tag i kaffebryggaren och vickar den åt sidan utan en tanke på att kannan är lös. Pang lät det och sen var det glas på hela golvet. Vad kan man göra annat än att skratta åt sin egen idioti och vara glad över att kaffebryggaren inte är värd en spänn.

Vi åt frukost och sen begav vi oss mot stallsiken och mediamarkt där jag snällt slängde upp två hundra spänn för en helt ny bryggare. Man får ju lyxa till det ibland, sen åkte vi vidare in till stan och kikade på grejer och shoppade litelite till bebis.

Denna gång var det faktiskt på mannens initiativ då han blev lite mera peppad av att det även imorse sparkade.

Sen var vi till Elins och skulle ha lite bröd, passade på att kika lite i affärer, hittade väldigt söta bodys som vi köpte i större storlek då det som mannen sa behövdes lite mer personlighet för att bära upp en sådan body.

Ska lägga ut bilder på det nya snart.
Nu kör vi balkonghäng och som vanligt är det sommar på våran magiska balkong. Bebis däremot leker discotek och studsar mellan mina organ..

Igår så var jag en riktig tant, grannarna hade ju som sagt party, jag satt och mantrade att man ska kunna acceptera sånt i lägenhet. När jag upptäckte att det var grannarna två våningar ner och att de enbart spelade riktigt dålig partymusik följt av kvinnoskrik och ooh ooh rop så blev jag fan redigt störd.

Det är inte okej, aldrig någonsin att göra så i ett lägenhetshus och jag var grinig sen innan med halsbränna och ont i magen, men jag tänkte att till klockan tio iallafall sen går jag ner och skriker åt dem att de kan flytta sin fest till Väring, eller varför inte Falköping eller Umeå så att jag slipper med deras glädjeskrik och värdelösa musik.

Dock ville någon annan att jag intr skulle gå, jag låg med handen på magen för att den gjorde ont när det helt plötsligt kommer en liten puff där in ifrån , en spark från en livs levande bebis. Jag tittade på LB som har längre stubin och bättre kvällshumör än mig och inte alls var lika tjurig över grannfesten utan relativt ostört var inne i vad TVn visade. Sen sa jag att han missat något, han kollade förvirrat på mig och frågade vad och så såg han att jag låg med magen utfläkt i vädret och handen uppepå.

Direkt slängde han på sin hand men då var det tyst och stilla, dock fortsatte jag känna sprattel inifrån och precis bredvid naveln så kom det ännu en spark så pappan också fick känna.
Jag frågade om han kände sparken och fick frågan tillabaka "var det där en spark?" yes en liten svag första spark från en liten liten bebis.

Resten av kvällen (den timmen som var kvar innan sängdags) så var han helt imponerad över att han hade fått känna sitt barn. Och vi båda satt som två fån och taffsade över hela magen i hopp om mer rörelse. Men icke, en spark åt mamman och en spark åt pappan räckte tyckte bebis. Snåljåp..

När jag hoppade i säng dock så började den banka som tusan, det kändes som att den spikade upp tavlor på insidan, dock hann jag aldrig känna något utifrån då, men det kommer förhoppningsvis mera! Grannen for till krogen och lugnet var tillbaka!

Nu är det sommartid och klockan är kvart över åtta, enligt vintertiden som kroppen går efter så är den kvart över sju, jag är jättepigg och funderar på om jag ska gå ner och banka på hos grannen alternativt gå ut och hitta lite hundbajs att ta upp i en påse och släppa ner i brevinkastet och skriva en lapp där det står "skit ska skit ha" alternativt "käft bebis sover" och bifoga med påsen.

Nej jag är svensk, jag glömmer gårdagens irritation och hittar något nytt att störa mig på, och om mindre än en vecka har jag ju tio dagars underbar semester, åh happyplace!

(jag fick en bild imorse från några som var vaken lika tidigt som mig, lillemans farza har byggt en riktigt häftig säng åt honom, misstänker att den ska få färg också. Lilleman var uppenbarligen mycket glad åt sin nya fina säng)

Åh ni kan jag knappt vänta på påsken när jag får träffa min vilding till lilleman och hans tjockis till lillebror och bara mysa in mig i deras bebislukter och bus! (den blir det ju även ett nöje att träffa resterande befolkning av mellansverige men det var ju uppenbart!)

Lördagen är snart över! Vaknade klockan 7 imorse och var skitpigg. Trodde klockan var 8, men icke låg kvar och filosoferade och pratade med mannen till klockan nio då blev det frukost. La oss i sängen en stund till och kollade på dålig tv i telefonen, innan vi tog tag i dagen och gick ut.

Eller innan utgången så försökte jag klä på mig, det tog ca 40 minuter då ingenting var skönt eller passade, ett nervsammanbrott och en depression senare kom jag utanför dörren, tjock och svullen såg ut som jag hade en knölig badboll under kläderna. Jag svor återigen ve och förbannelse över människans sätt att fortplanta sig och det faktum att jag föddes till kvinna och alltså därför måste släpa runt på avkomman i 9 månader.

Sen blev det en promenad, otroligt vilket jäkla väder det var idag! Vi knallade till käpplunda, vidare mot Billingesluttningen och första avsikten var att knalla upp på Billingen men bara av den lilla uppförsbacken som var så började jag vagga fram då magen spände sig så in i helvete av allt guppande och när vi kom till kvantum och plan mark så var den hård som sten.

Vidare ner mot centrum och pressbyrån där vi köpte glass och kaffe och tog med till torget för en tänkt fikastund, halva skövdes befolkning satt på alla sittplatser som finns runt torget och lapade sol. Riktigt härligt att för en gångs skull se folk på stan! Vi slog oss ner i trappan till fontänen och stirrade på folk, eller mest på barnvagnarna som rullade förbi.
Efter våran jakt på barnvagn så har börjat döma alla efter val av barnvagn, brio = folk som är för lata för att göra riktiga efterforskningar på vagnar, för snåla för att köpa emmaljinga och stödjer plastindustrin. Emmaljunga = gillar att se snobbiga ut, speciellt den vita modellen, tror att de gjort det bästa valet men är lurade bakom ljuset av ett bra märke får istället oergonomiska vagnar där barnet är i knähöjd. Mountain buggy = snygga smarta föräldrar som gillar både stil och funktion! Helt klart lite snyggare, lite bättre!
Observera att detta nu är ett skämt då vi inte har så mycket till liv och barnvagnar har upptagit en extremt stor del av de senaste månadernas fritid!

Vidare hem, kaffe och smörgås på balkongen där vi satt bra länge och njöt av sol!

Nu har vi ätit middag och sitter som två pensionärer och hatar grannen som har fest! Det är grannen bredvid idag vilket gör att man inte enbart hör basen dunka utan även precis varje låt! Fyfan vad jag hatar festhelger! Och grannar.. Jag ska flytta till ett pensionärshus så att man får vila på helgen.

(torget i all sin prakt)

Fredag kom, skolan blev en lektion då det var eget arbete på eftermiddagen. Första lektionen så var det fortsättning på utvecklingsstörning, och på rasten forsade klassen ut till solsidan och hängde. Det är fan obehagligt hur varmt det är redan nu i slutet av mars..

Efter lunchen som även den blev ute så satt vi i solen nån timme. Jag tänkte att jag skulle vänta på LB som skulle sluta tidigt så att vi kunde göra något kul. Resultatet blev att jag satt i en och en halv timme och skrev ytterligare en sida på mitt fördjupningsarbete så nu är den en sida längre än max. Men det är nog inte så noga, jag korrekturläste massa gånger innan jag skickade in det.

Så när man äntligen trodde att det var lugnt så fick vi en till hemskrivning, åh ljuva skrivningar! Det är tur att man har något att tänka på..

Sen när den andra halvan äntligen slutat, vilket inte alls var så tidigt som han trott så tog jag mig ner på stan. Då hade jag dock blivit hungrig vilket resulterade i att det blev McDonalds idag också, jag kommer snart rulla fram eller få obehagliga konsekvenser av alla transfetter!

Sen en tripp till Åhléns för att fylla på förråden och till sist hem. Jag hade lyckats glömma bort att våran skitbyrå från skitjysk gick sönder imorse och att sovrummet såg ut som skit. Jag tvingade mannen att laga byrån och jag möblerade om våra kläder så att byrån kanske klarar sig ett tag till. Sen bestämde vi att vi ska elda byrån och åka till Ikea och köpa något vettigt att förvara kläder i.

Sen av bara farten så gjordes allt annat som behövdes göras, satte till och med tassar på sängbenen vilket vi borde gjort för ca ett år sedan för nu är det repor i golvet. Oops! Städade, dammade och plockade undan och vips så var det ett hem igen efter veckans nedskräpning.

Nu får jag se vad jag ska muta mannen med för att få komma iväg till affären och handla till veckan som kommer. Som vanligt en sjukligt intressant start på helgen som i övrigt kommer gå åt till att studera nervsystemet.

På återseende!

(några av facebookfynden)

Åh, jag gillar att det går att plocka hem bilder precis hur man vill från Facebook.

Då slapp jag ta kort på mina byxor och lägga ut, jag kunde bara sno lite bilder från Facebook för att visa upp mina extremt heta hemmabyxor!
När jag ändå var igång så stal jag massa annat kul som jag kan slänga in när jag bloggar från phonen för att upprätthålla bildvardagen. Så här är snyggbyxorna!

Ibland blir man rätt matt på den andra halvan. Som väntat egentligen så blev det igen simning, långlunch på McDonalds blev det istället, idag var det gott. Det kan nog berott på att jag var jävligt hungrig efter dagens bestyr. Efter maten var jag noll inspirerad till att gå in i ett varmt badhus och plaska omkring så jag gick hem. Suget efter att sitta på balkongen blev så stort att jag bestämde mig för att hämta ner stolarna från förrådet.

Det är här tröttheten på den andra halvan kommer in,han var nämligen sist i förrådet då jag i vintras bett honom att ta upp lite grejer, jag trodde dock att han klarade av det eftersom jag redan skällt på honom massa gånger då an bara slängt in saker i förrådet.
Dock insåg jag att han även denna gång enbart öppnat dörren och slängt/tryckt in grejer vilket gjorde att det var rent utsagt omöjligt att ta sig in. Plus att lampan precis utanför vårt förråd slocknat. Jag hämtade en ficklampa och började att gräva mig in. Efter ca en kvarts svettig kamp var ordningen återställd och enbart frustrationen över min slarver till karl var kvar.

Jag gick ner och slängde ut stolarna på balkongen, torkade av borden och började sen pyssla rent allmänt med saker som jag ansåg låg på fel plats, även nu så fann jag spår efter slarvern, han har på något vis överlistat mig och vaggat in mig i en falsk trygghet genom att ibland ställa i ordning efter sig på platser han varit. I skåpen däremot, där slängs och trängs alla saker han tagit i och det ser ut som att sakerna haft slagsmål om man öppnar ett skåp han varit in i.

Nej ajabaja! Sånt tycker vi inte om!

Men nu efter en lång stunds plockande så sitter jag på balkongen och låtsas att det är sommar för solen värmer riktigt ordentligt!

Sådär, jag hade tydligen bara skrivit tre sidor på mitt rehabarbete, nu är det dock fem sidor, kvalitén kan man aldrig vara säker på men det känns som att jag ändå visat vad jag ville med det.

Besöket på fonus och krematoriet var asbra! Jävlar vilken verksamhet det är att dö. Eller ja inte att dö, men begravning och papper och kremering. Vi fick se stället de brände kistor, även lika in i den där en kista höll på att eldas upp, eller kistan var uppbrunnen det var resten som var kvar, såg lite delar men absolut ingenting man kan utskilja! Det känns betryggande att det finns så mycket regler och föreskrifter och framförallt bra människor som vill jobba med det! Dock var våran guide en kopia av typ Robert Gustavsson och med en stor uns humor vilket gjorde det hela lite mera lättsmält!

Sen for vi tillbaka till skolan och jag satt och gjorde färdigt mitt arbete som sagt, det blev dock bara en och en halv timmes sittning nu. Lilka bra när vädret är schysst! Ska dra en lunch på stan och sen till arenan och simma och till sist hem och avsluta dagen och invänta fredag..

(utsikt från tredje våningen där vi bedriver all våran verksamhet, utanför är det vår och ett skövdeland)

Jag tänker på när jag var utomlands första gången då man varje morgon väcktes av farbror Bertils "skönsång" gyllne morgon som för övrigt är en typ kristen låt som missionarna sjöng förr i världen..

Idag är det om möjligt ännu finare väder, gubben som kom hem halv elva igår och väckte mig innan han kom och la sig har gått till jobbet och jag skall till fonus och sen till krematoriet, dagens tema är alltså döden. Det är inte så deprimerande, våran uppgift är ju liksom att göra något vackert och bra av det. Underligt att man kan ställa sig så professionellt till ett känsligt ämne. Jag tackar min praktik för det faktiskt, och så är jag "glad" att jag väldigt tidigt i karriären fått se en människa dö.

Nej tandborstning innan jag går inte reflektioner över döden!

I'll be back så att säga!

Så var ännu en dag över och ytterligare en dag närmre helgen. inte för att det är några planer i hushållet men det är ändå skönt med helg, speciellt eftersom det lovats vackert väder så då kan man ju hitta på några uteaktiviteter.
Dagen idag gick åt att lära sig om utvecklingsstörning, det var intressant som vanligt precis som när man läste det på gymnasiet. Skönt att få friska upp minnet för det var som sagt ett par år sedan och nu är man lite mera mottaglig till att faktiskt komma ihåg det för framtiden!

Vidare ner till cafeterian när skoldagen var slut, åt äckliga rester sen i måndags (okej det var kanske inte äckligt men mat är inte min grej)och efter lite samtal med en klassis så drog vi två tappra krigare våra fötter upp i datasalen. Båda två suckade när vi satte oss vid en varsin dator, hon med sin demensskrivning och jag med mitt arbete om stroke.

Jag insåg rätt snart att mitt arbete kommer bli crap eftersom vi har 5 ynka sidor till att fördjupa oss i någonting som man skulle kunna skriva en avhandling om, och jag misstänker att inte ens läraren vet vad hon vill läsa så jag körde på. 4 sidor hittills (varav en var min intervju av min far som jag anser skall besvara alla hennes funderingar, jag vet bara inte om hon förstår det)ska köra nummer 5 imorgon och sen ger jag upp, jag orkar inte bajsa ut mer arbeten nu! jag drömmer mig bort till vecka 14 då jag tänker ha lite semester vare sig jag får eller inte.

Jag kunde inte ens glädjas idag då jag såg att jag fått MVG både på cirkulationsprovet och demensskrivningen, jag satt bara och tänkte på alla andra saker jag måste lära mig. Vi har prov på nervsystemet på torsdag nästa vecka och förmodligen kommer vi få våran skrivning i utvecklingsstörning innan vecka 14 också så det är bara att köra på.

Efter ett par timmar hade jag ont i både huvudet och röven så jag kastade in handduken gick hem, flåsig och svettig kom jag hem och bara krängde av mig kläderna och drog på mig en väldigt underlig skapelse som lovisa köpt i vietnam förra året, det är helt sjukt skönt att knalla omkring och se sunkig ut, ska försöka ta en bild med telefonen sen.

Middagen idag blev två tunnbröd med smör och makrill, det är charmen i att LB jobbar massvis denna vecka, jag slipper dagens mest störande moment, middag! Det har kommit att bli ett extremt stort problem då allting är äckligt och jag är kontrollfreak så jag törs inte låta LB laga mat (trots att jag själv bara gör äckliga grejer), resultatet har blivit att det antingen är falukorv eller bröd jag äter, det är de två saker som jag inte får äckelkänslor av.

så nu sitter jag här, har tryckt i mig all överbliven frukt sen gårdagen också sitter och tänker på att jag inte har någon matlåda tills imorgon, jag får äta en macka eller nått. kanske en macka med falukorv skulle vara något. Eller ägg, stekt ägg!
Nej, det skall bli en fröjd om 4 månader när jag återfår kontrollen över min kropp och kan äta riktig mat igen (förhoppningsvis!)


April förra året, det var sånt vi gjorde då!

April och utgång på konrad

skämtar inte om att man längtar till sommaren och massa ledighet

Ah, dagen efter kvällen före i en stor stad i Östergötland!

Livets lilla mirakel.

Hade gjort ett inlägg från datorn men då dog mitt internet. Jävla com hem, dvindyrt och funkar när det vill!

Jaja, får återkomma när jag har internet igen..