krissw

Jag kom in på blogg.se-appen! Eftersom jag för tillfället prioriterat annat än datorn (då jag faktiskt har internet i telefonen) så blir det inga uppdateringar.

Dagarna denna vecka har sett exakt lika ut:
05-06, bebis skriker, vi går upp och ammar/ger flaskan, byter blöja och lägger henne i babysittern där hon somnar om.
06-07, frukost till Olsson, diska och plocka med saker, mannen drar till arbetet.
07-10, plockar, sorterar, städar (nu kanske ni tror att det är grisigt hos mig men icke, olika rum har städats olika dagar och då snackar vi grundlig städning med skrubbning, sortering osv.) frukost, tar hand om bebis när hon behöver mig, påklädning, matning, medicin, blöjbyten osv.
10-14, utgång, promenad/ fika med vänner/ handla/ andra ärenden
14-22, lunch, mer plockande (det får mig att slappna av, jag lovar!), slötitt på tv, aktivt umgänge med bebis som har sin vakentid till och från under eftermiddagarna. Olsson kommer hem (allt mellan 15-19 beroende på vad de har att göra på jobbet), laga middag, äta middag, halvt dö i soffan, försöka umgås, andra slöaktiviteter innan läggdags.
Och sen sover vi, Astrid somnar efter sin mat 20-21 någongång efter att ha sovit till och från hela eftermiddagen. Vi orkar inte vara vakna så mycket längre efter Astrid eftersom vi båda hållit igång sen senast 06 på morgonen. Just nu är jag glad att mitt och Olssons tidigare Skövde-liv varit väldigt pensionärigt så tidiga kvällar och morgnar ligger naturligt hos oss.

Så är dagarna. Jag undrar hur länge det kan hålla på, jag menar snart har jag inga fler garderober att rensa eller prydnadssaker att byta plats på. Till och med mina ärenden börjar ta slut..

Nu låter det lite som att jag är någon form av pretto som gör saker hela tiden, men jag blir tokig av bara gå och dra! Och med tanke på Olssons ojämna arbetstider och att han de kommande två månaderna kommer att jobba mycket borta så känns det skönast att ha allt som skall göras gjort tills han kommer hem så vi hinner ses 5 minuter innan vi båda somnar av utmattning.

Senaste nyheten är att Daniel den 3e December börjar jobba på Sthlm vatten, innan det hoppas vi att någon har velat köpa våran lägenhet och att vi hittat någonting nytt att bo i. Jag vet inte vem som är mest exalterad över flytten, min familj eller hans familj?

Jag ser mest fram emot att få bo lite större och få bo permanent på en plats, slippa fara land och rike runt och faktiskt kunna kräva att folk kommer till mitt hem (då det går att åka över dagen och inte måste stanna över helgen!). Men det tar ytterligare några veckor innan det är dags!

Nu ska bebis ha mat, sen ska vi ut i livet!

(gårdagen bjöd på fika på stan med några fina klassisar innan de skulle till skolan!)