krissw

En vecka har gått, blogg.se appen fungerar inte plus att min iphone inte vill hitta nät i byn och allting går väldigt långsamt! Men vi lever, av någon underlig anledning så känns ingenting annorlunda, det är klart att det är en miljon grejer som vi måste lära oss men allt bara görs naturligt på något vis. Damen äter, sover och sköter magen utan problem eller klagomål. Det är som att hon förstod att våra liv var röriga ändå och att det krävs improvisation för att det ska vara lugnt, hon passar in perfekt! Det blev en Astrid, om några veckor är det en Astrid Olsson, men det är ingenting vi sticker under stolen med att det är ett tantnamn, det är nästan lite ballt! Jag ska sätta mig ner inom det kommande året och skriva ner förlossningshistorien, mest för att inte glömma den själv, som om det någonsin skulle gå! Jag skulle också gärna vilja få händerna på mina journaler för att få ord på allt som hände denna vecka på sjukhuset eftersom även om man frågade massa gånger så fick man bara lekmansförklaringar och aldrig de riktiga medicinska, det var bara att äta piller, få sprutor och vara glad (vilket jag självfallet var eftersom personalen var otroligt trevliga att ha att göra med och så hade allt gått bra med Astrid och hon visade sig vara världens finaste och friskaste unge trots att alla tecken på förlossningen pekade åt andra hållet) Jag har tänkt under veckan iallafall och kommit fram till att det är tur att jag är jag, att jag hade en underbar barnmorska i Skövde som i förväg informera mig om komplikationer, att jag fick hamna på "mitt" sjukhus (man är alltid lite tryggare i kända miljöer) att jag fick ringa min mor direkt på uppvaket och prata med någon som själv haft en lite lätt traumatisk första förlossning, men framförallt att jag fick ett riktigt A-barn. Allt det och mycket mer har gjort att jag inte mått dåligt alls över förlossningen även om det sista jag tänkte innan jag fick somna in var att jag inte alls ville vakna igen, men det känns som en naturlig tanke man kan ha efter två timmars oavbrutna värkar, spyor och smärtchock. Nu är vi en dag i Tyresö, jag återkommer när jag har internet eller orkar sitta vid en dator igen!