krissw

Då varvar vi ner, måndag är strax över och snart ska tisdag ta över. Vi har ätit mat och jag sitter nu i soffan och försöker hålla mig vaken en timme till så att familjen annorlunda kan börja.

Idag så var jag i skolan kvart över åtta men kom inte in på datorn förrän kvart i nio, sen höll datorn på att schabbla bort mina dokument hela tiden. Man kunde få hjärtslag för mindre. Vid strax efter tolv var jag klar, demensen och cancern inskickade nu ska jag bara göra fördjupningsarbetet denna vecka innan jag förtjänar mysig ledighet utan någonting på hjärnan.

Jag hade tur idag då en till klassis var i skolan och jobbade så jag fick lunchsällskap och någon att samtala med medan jag väntade på att klockan skulle bli två.

Klockan blev två och jag knallade ner till barnmorskan, skulle träffa den nya för första gången idag. Hon hade med sig en AT-läkare som satt bredvid och såg riktigt glad och uppmuntrande ut. Dock hjälpte inte det i min totala skräck att vara där, hon var snäll och informativ och jag lyckades staka fram att jag får rysningar över sådana besök och att saker är lite stressande för tillfället med all denna jämförelse och måsten hos gravida kvinnor och omvärlden.

Hon var mycket förstående och sa att vi gör det bästa av situationen och att jag inte alla behöver stressa eller oroa mig, skönt med andra ord. Sen mätte hon livmodern och visade mig hur jag kunde känna kanten som tydligen var väldigt tydlig på mig. 22cm mätte den, precis i medelkurvan på skalan, vi lyssnade även på hjärtljudet och bebis finns där, den lättnad man känner varje gång det bekräftas är obeskrivlig. Hjärtat slog i 134 slag/min och medan hon mätte det så kände jag att den på andra sidan inte alla tyckte att det var kul att någon körde ett instrument i hemmet för den sprattlade tillbaka.

Nu är det nog inte lång tid kvar innan de riktiga sparkarna börjar, speciellt då det sprattlas mer och hårdare för varje dag.
Efter besöket var jag in till smycka och lämnade in våra ringar för gravering. Det blev inget gjort med det när vi köpte dem då originalplanen var att gravera dem med bröllopsdatum. Nu har de planerna också ändrats en del, inte för att det finns så mycket till planer för den som undrar. Äh skit samma, ringarna ska graveras och nu får man känna sig naken till nästa tisdag.

Jag lyckades komma hem strax innan halv fem och har nu inte gjort så mycket annat än matlagning och disk. Nu är huvudet tomt och segt, hjärnan känns som hallonkräm och det blir tidigt i säng.

Farväl

(åh sommar!)